Vad är styrräntan?

Styrräntan är Riksbankens viktigaste verktyg för att styra ekonomin. Den är den ränta som bankerna betalar när de lånar pengar över natten av Riksbanken, och den påverkar i förlängningen räntor för bolån, sparkonton och företagslån.

Hur sätter Riksbanken räntan?

Riksbanken träffar beslut om styrräntan cirka sex gånger per år. Målet är att hålla inflationen (KPIF) kring 2 procent. Höjer Riksbanken räntan för att bromsa inflationen blir det dyrare att låna – hushåll och företag spenderar mindre, vilket sänker prisuppåtriktningen. Sänker Riksbanken räntan blir det billigare att låna och ekonomin får fart.

Transmissionsmekanismen

Processen när styrräntan påverkar ekonomin kallas transmissionsmekanismen. Först följer bankernas upplåningsräntor Riksbankens ränta. Sedan ändras räntorna på bolån, privatlån och sparkonton. Det påverkar hushållens köpkraft och sparande, företagens investeringsvilja och slutligen inflationen och BNP-tillväxten.

Effekten på bolånetagare

När styrräntan höjs ökar vanligtvis bolåneräntorna. Eftersom många svenskar har bundna eller rörliga bolån blir lånekostnaderna högre och mindre pengar återstår till annan konsumtion. Det är en av de mest direkta kopplingarna mellan Riksbankens beslut och vardagen för svenska hushåll.