Hur fungerar inflation?

Inflation betyder att priserna stiger över tid – samma pengar köper alltså mindre. Det mäts i procent per år och påverkar både dagliga inköp och sparande.

KPI och KPIF – vad är skillnaden?

KPI (konsumentprisindex) mäter hur priserna för en typisk svensk konsumentkorg har förändrats. Den inkluderar räntor, vilket gör att den påverkas av Riksbankens styrränta. KPIF (KPI fast ränta) exkluderar räntor och anses därför ge en tydligare bild av den underliggande inflationsutvecklingen. Riksbanken styrs av KPIF när den sätter räntan.

Köpkraft och köpkraftsförlust

Köpkraft är hur mycket du faktiskt kan köpa för dina pengar. När inflationen stiger högre än löneökningen minskar köpkraften – du får mindre för dina pengar. Det kallas köpkraftsförlust och drabbar särskilt de med låga löner och fasta inkomster, som pensionärer.

Riksbankens inflationsmål

Riksbanken har som uppgift att hålla inflationen stabil och låg. Målet är att KPIF ska ligga kring 2 procent per år. Det anses ge tillräcklig prisstabilitet utan att bromsa ekonomin i onödan. Genom att höja eller sänka styrräntan försöker Riksbanken styra inflationen mot målet.