Den svenska valutamarknaden har visat sig stabil trots pågående geopolitiska spänningar, framgår det av den senaste finansmarknadsenkäten som Riksbanken genomfört. Bland respondenterna uppger två tredjedelar att marknaden för svenska kronor fungerar bra. I kontrast har osäkerheten på den internationella arenan, särskilt kriget i Mellanöstern, lett till att aktörerna blivit mer försiktiga i sina investeringar jämfört med förra hösten. Det är en intressant balansakt där fundamentala siffror visar på stabilitet medan externa faktorer skapar avvaktande attityder.

Riksbanken har noterat att likviditeten på valutamarknaden har försämrats något under de senaste sex månaderna, även om den fortfarande uppfattas som god. Med en styrränta på 1,75 % i maj 2026, som visar på en nedgångs trend, har centralbankens förvaltning av räntan fått en central roll i att styra likviditeten och aktiviteten på marknaden. En intressant aspekt är att respondenterna i enkätundersökningen lyfter fram att tillgången på statsobligationer har ökat efter Riksbankens försäljningar av svenska nominella statsobligationer. Detta kan indikera en viss flexibilitet och ett mer diversifierat utbud i en annars osäker miljö.

Trots de pressande omständigheterna utökade aktörerna under 2026 sin förmåga att agera på marknaden. Enligt enkätsvaren upplever de flesta deltagarna att ränte- och valutamarknaderna fungerar bra eller mycket bra. Det betyder att det finns en grund för framtida investeringar och affärsbeslut, även mot en bakgrund av geopolitisk turbulens. Samtidigt skapas en dolda trend av ökat risktagande: aktörer minskar sina positioner i osäkra tillgångar och söker tryggare investeringar.

Marknaderna har visat motståndskraft även när BNP-tillväxten rapporterats på -0,2 % för första kvartalet 2026 med inflationen (KPIF) på 0,8 % i april. Inflationen, som hålls låg, kan på kort sikt bjuda på vissa lättnader för investerare, men hur detta kommer att påverka långsiktig tillväxt och avkastning är en öppen fråga. Just nu ser vi att likviditeten ökar, men det är i en kontext av avvaktande investeringar.

Att mätas mot den tidigare perioden, där både valutakurser och marknadsaktiviteter var mer skakiga, ställer det svenska finanssystemet inför viktiga vägval. Dagen då aktörerna vadade tillbaka till tidigare riskfyllda investeringar verkar avlägsen om inte de geopolitiska spänningarna dämpas. Riksbankens insikter från finansmarknadsenkäten avslöjar en ny typ av konservatism på marknaderna, vilket kan ha långsiktiga effekter på den svenska ekonomin.

Frågan som kvarstår är vilket vägval aktörer kommer att göra när stabiliteten på marknaden ställs på prov och hur förhållandena inom både den svenska och globala ekonomin kommer att utvecklas. Vilka faktorer kommer att styra risktagandet framöver?