I ett litet svenskt hushåll, strax utanför storstaden, sitter Anna och hennes man Erik och går igenom sina månatliga utgifter. Som småbarnsföräldrar känner de av kostnaderna av att både arbeta och ta hand om sina barn. För dem är det en trygghet att veta att det svenska sociala skyddet ger dem bra barnbidrag och föräldrapenning. Men med nya siffror från SCB har Anna också blivit medveten om att utgifterna för socialt skydd som andel av BNP just har ökat till 27,8 procent.
Denna trend pekar mot en ökning av de totala utgifterna för socialt skydd med 4,2 procent, eller 72 miljarder kronor, under 2024. Totalt når dessa utgifter nu 1 777 miljarder kronor. För en medelstor familj innebär detta en kännbar ökning av den offentliga servicen — och särskilt för funktionerna ålderdom och hälso- och sjukvård.
Ungefär 46 procent av de sociala utgifterna går till ålderdom, vilket i kronor handlar om drygt 667 miljarder. Den ökande kostnaden för pensionssystemet har bland annat orsakats av uppräkningar med anledning av inflationen, en faktor som även har påverkat Annas och Eriks barnbidrag och föräldrapenning — belopp som visserligen också har ökat något, men långt ifrån i samma utsträckning som pensionsutgifterna.
År 2024 uppgick utgifterna för hälso- och sjukvård till över 429 miljarder kronor och har ökat med 15,7 miljarder, vilket är trivselnyheter för många som är beroende av dessa tjänster. För Anna och hennes familj innebär detta, åtminstone på papper, bättre tillgång till vård. Men dessa siffror kan också vara ett tecken på underliggande problem.
För sjukledighet, både kort och lång, har totalsumman av utgifter ökat med knappt 3 procent. För den långa sjukfrånvaron märks en uppåtgående trend, medan de korta sjukfallen minskat. Här är det viktigt att förstå vilka grupper inom befolkningen som verkligen får hjälp och hur systemen stöttar arbetsförmåga i kris. Kommer fler långa sjukskrivningar att överbelasta socialförsäkringarna?
Samtidigt har utgifterna för arbetslöshet stigit kraftigt. För många yngre svenskar kommer detta av en realitet där arbetsmarknaden förändras. Med en ökning av 39,7 procent jämfört med året före är detta en alarmklocka för hela samhället. Utgifterna för arbetslöshet har stigit med drygt 7 miljarder kronor. Det kompenserar delvis för att platsförmedling och vägledning har minskat med 13,7 procent, vilket är mindre bra nyheter för den som söker jobb.
I en internationell jämförelse ligger Sverige slätt över EU-genomsnittet, där länder som Frankrike och Finland ligger ännu högre, medan Norge har en lägre andel. Här börjar frågorna om hur Sverige ska finansiera sitt sociala skyddssystem bli avgörande — speciellt med tanke på att utgifterna som andel av BNP sjönk till 24,6 procent när beskattningen beaktas.
Anna och Erik tittar på sina barn som leker i vardagsrummet. För dem är det ovisst hur deras framtid kommer att se ut, med en arbetsmarknad som tycks förändras snabbare än de kan följa med. Kommer de att ha råd med en bra barnomsorg? Eller kommer sjukdomar att påverka deras liv avsevärt? Utgifterna för socialt skydd ger dem trygghet, men osäkerheten kvarstår i takt med att systemen pressas av både demografi och ekonomiska faktorer.
Sveriges sociala skydd är i konstant rörelse, och med ökningarna av utgifterna i ryggen, blir det en balansakt mellan att säkerställa det sociala trygghetssystemet och hantera de stigande kostnaderna. Det får Anna och Erik att undra — vilka är de verkliga kostnaderna för att upprätthålla den svenska modellen?