Det är en kall januarimorgon när familjen Andersson samlas runt frukostbordet i sin lägenhet i Stockholm. Pappa Erik kollar sin telefon och ser att sysselsättningen i Sverige har ökat med 28 000 personer sedan förra året. “Ser du, Anna? Statistik från SCB visar att fler får jobb!” utbrister han med ett leende. Anna, som är mitt uppe i sin utbildning, ler tillbaka. Hon har kämpat med studierna men hoppas nu på fler jobbmöjligheter när hon är klar.

I januari 2026 var det 5 135 000 svenskar i åldern 15 till 74 år som hade arbete. Det betyder en konkret ökning för familjer som Anderssons, där både mamma och pappa har möjligheter att bidra till hushållets inkomster. När man bryter ner siffrorna är det uppenbart att den största delen av denna ökning består av utrikes födda, med 12 000 fler kvinnor och 10 000 fler män i arbete. Detta skapar en varierad arbetsmarknad där olika perspektiv gör arbetsplatser mer dynamiska.

För att sätta detta i perspektiv är det värt att tänka på att Sverige historiskt har haft ganska stora skillnader i sysselsättningsgrad. Utrikes födda har en betydligt lägre sysselsättningsgrad, 68,1 procent, jämfört med 82,6 procent för inrikes födda. Men trenden ser lovande ut, åtminstone just nu. Ju fler som får jobb, desto fler köpkraftiga medborgare finns det — vilket i sin tur ger en skjuts åt ekonomin.

Unga som Anna känner själva av detta. Arbetslösheten i hela landet har minskat med 0,2 procentenheter och ligger nu på 5,8 procent för åldersgruppen 20 till 65 år. Anna vet att chansen att få ett sommarjobb i år är större jämfört med tidigare. Hennes kompisar har redan börjat söka tjänster inom detaljhandeln och restaurangbranschen — områden där det nu finns ett större behov av arbetskraft.

Pappa Erik, som är ingenjör, påpekar också att arbetsmarknaden för män har blivit mer stabil. Arbetslösheten för män ligger nu på 5,9 procent, vilket är en minskning med 0,3 procentenheter jämfört med året innan. Detta kan betyda färre oroligheter och mer trygghet för familjer.~

Men det är också viktigt att granska skillnaderna ytterligare. Arbetslösheten för utrikes födda är betydligt högre vid 12,2 procent, jämfört med endast 3,6 procent för inrikes födda. Utrikes födda kvinnor och män arbetar ofta i branscher som är mer sårbara för konjunktursvängningar. Det finns en risk att denna grupp kan drabbas hårdare i framtida nedgångar.

Som dagen går, sätter Anna sig ner och börjar planera sin CV. Med en mer positiv arbetsmarknad, som statistikskildringarna visar, känner hon att tiden är inne för att ta steget ut i arbetslivet. Kanske har familjen Andersson rätt — mer sysselsättning är inte bara statistiska uppgifter, det representerar hopp och framtidstro.

Men hur ser landskapet ut framöver? Kommer trenden av ökande sysselsättning och minskande arbetslöshet att fortsätta? Familjen Andersson och många andra kommer att följa utvecklingen. För nu firar de årets början med optimism och en frukost i ljuset av nya möjligheter på den svenska arbetsmarknaden.