Sveriges bytesbalans uppvisar ett starkt överskott under andra kvartalet 2026, vilket till stor del är ett resultat av ökade utdelningar från utländska investeringar. Med ett överskott motsvarande 6,2 procent av BNP, vilket är en ökning från föregående kvartals 6,0 procent, visar dessa siffror ett samhällsekonomiskt hälsotecken i en tid präglad av osäkerhet i världsekonomin.

Positiva trender i varuhandeln

Under samma kvartal rapporteras varuexporten uppgå till 624,1 miljarder kronor, en ökning med 42,7 miljarder jämfört med året innan. Samtidigt har varuimporten stigit ännu mer, med 61,5 miljarder kronor, vilket ger en handelsbalans med ett överskott på 67,7 miljarder kronor. Förra året var detta överskott 86,5 miljarder. Denna ökning i import kan delvis förklaras av stark efterfrågan på råvaror och insatsvaror, ett faktum som kan spegla en ökad produktionsaktivitet i vissa sektorer inom den svenska ekonomin.

Merchanting, en del av handelsbalansen, har dock minskat och bidrog med ett överskott på 47,8 miljarder kronor – en minskning med 7,4 miljarder från samma period föregående år. Detta tyder på att det kan finnas strukturella förändringar i hur svenska företag bedriver sin internationella handel.

Tjänstebalansen på förbättringsvägen

Tjänstebalansen uppvisar ett underskott på 14,0 miljarder kronor, vilket är en signifikant förbättring från 36,6 miljarder under kvartalet året innan. Den kraftiga ökningen i tjänsteexporten, som nu uppgår till 342,8 miljarder kronor, jämfört med en import på 356,9 miljarder kronor, indikerar att svenska företag börjar fånga upp internationella marknader mer effektivt, trots det fortsatta underskottet.

Finansiell starkhet

Ett intressant inslag i den finansiella balansen är nettopositionen, som visar en nettoutlåning till utlandet på 178,7 miljarder kronor. Detta är en uppgång jämfört med 102,3 miljarder under samma kvartal föregående år. Det framkommer även att portfölj- och direktinvesteringar har varit avgörande för denna ökning av nettotillgångar, vilka nu uppgår till 178,7 miljarder kronor i nettotillgångar. Den totala utlandsställningen har också ökat dramatiskt och uppgår nu till 5 263,7 miljarder kronor.

Primärinkomster, som främst omfattar kapitalavkastning och löner, visar också ett överskott, nu på 100,9 miljarder kronor, en ökning med 24,9 miljarder jämfört med föregående år. Denna positiva utveckling tyder på ett ökat inflöde av intäkter från svenska investeringar utomlands, vilket är särskilt relevant i relation till det förändrade globala kapitalflödet.

Osäkerhetsfaktorer

Trots den positiva bilden finns också skäl att reflektera över det växande underskottet i sekundärinkomster, som uppgår till 28,4 miljarder kronor. Detta kan delvis bero på ökade internationella avgifter och stödutbetalningar, vilket kan påverka Sveriges externa position i framtiden.

I en tid av ekonomisk turbulens och inflation med en KPIF på 0,7 procent i juli 2026, är Sveriges styrka i bytesbalansen en viktig indikator. Mycket kommer att bero på hur den globala ekonomin utvecklas, och den svenska modellen har visat sig resilient hittills. Både företag och beslutsfattare bör nu noggrant övervaka både inhemska och globala ekonomiska trender för att navigera framtida utmaningar.